Så började mitt år – och så fortsätter det
Kollaps och sjukhus
Förra årets intensiva talarturnéer var och blev rikt välsignade på många sätt. Men jag överansträngde mig både fysiskt och på andra sätt. I början av januari 2011 orkade inte kroppen längre.
Jag kollapsade under en tågresa norrut, fördes i ambulans till sjukhuset i Linköping, där jag var intagen för observation och provtagningar under fem dygn. Eftersom jag just hade kommit hem från Tanzania misstänkte man diverse ”afrikanska” sjukdomar, men alla prover visade att jag var och är fullt frisk. Direkt efter utsläpp från sjukhus påbörjade och genomförde jag årets första talarturné enligt kontrakt, men incidenten i början av januari kommer dock att få konsekvenser för kommande turnéer. (Mer om detta längre ner i texten.)
Från Wallenbergs Saltsjöbaden till skogig glesbygd
Årets första talarturné inleddes den 16.1 och avslutades den 27.3. Under dessa tio veckor talade jag på 23 möten, från Boden och Vilhelmina längst i norr till Skanör längst i söder. Det är en rik gåva jag fått att månad efter månad få se och möta så många och så skiftande delar av svensk kristenhet.
På denna turné talade jag både i stora proppfulla lokaler i olika så kallade ”Bibelbälten”, och på små men välbesökta möten i några av Sveriges mest avkristnade områden. Jag talade i den mäktiga kyrkan i fashionabla Saltsjöbaden (kyrkan byggdes av familjen Wallenberg), och jag talade i en liten men proppfull Missionskyrka i Ljung, långt in i skogig glesbygd. En måndagskväll kom 428 till Immanuelskyrkan i Smålands Jerusalem, Jönköping. En annan kväll talade jag i en församling som består av 11 personer på en plats som av en biskop kallats ”världens mest sekulariserade område”.
Med Jesus på golfklubben
Under årets första månader har jag fått vara med om tre underbara, helt häpnadsväckande möten som ingår i förberedelser för att bygga helt nya kyrkor i storstadsregioner. Här skall jag berätta om ett av dem.
Öjersjö är ett välbeställt område cirka en halv timme från Göteborgs centrum. I stadsplanen planerar man för stor utbyggnad av ortens villaområden. Men det ingår inte en kyrka i planerna.
Området ingår dock även i Partille pastorat. Där finns en präst vid namn Anders-Petter Sjödin. Bakgrund som missionär i Tanzania, som kristen intellektuell i Kalifornien, som inspiratör i OAS-rörelsen. Präst och kristen författare som varit med om att ”bli utbränd”, men som använder denna erfarenhet för att gå vidare.
Och nu bestämmer han sig för att bygga en kyrka i det materiellt rika men kyrkolösa Öjersjö. Han skickar ett mail till mig. ”Hej Göran. Jag är präst i Furulundskyrkan i Partille. Vår kyrka växer, så jag tänkte starta en ny i vårt närområde. Vill du komma i vår?”
Det är en gåva. Jag tar emot den. Han bjuder in mig till möte. Jag frågar: var? Han svarar: ”På golfklubben i Partille/Öjersjö. Frukostmöte en lördag morgon.”
Så kommer det sig att jag lördag morgon den 23.3 befinner mig på ett möte om Jesus Kristus på golfklubben i Partille. Lokalen är välfylld. Eleganta damer blandas med slitna människor. Låg medelålder. Många ungdomar. Urskickliga musiker. En av dem spelar med Jenny Berggren, kristen sångerska i en av den internationella pophistoriens största megasuccéer, Ace of Bace. En annan är en man i 40-årsåldern, hästsvans, pondus i en stor kropp, snälla ögon. Man berättar för mig att han spelar i ett välkänt kristet band som jag aldrig hört talas om, Jerusalem
Allt detta…
Världen är så oändligt rik. Jag är trött och sliten och sjuk, men bara jag öppnar ena ögat en enda mikromillimeter får jag se in i ett oändligt rikt liv. Och jag upphör inte att förundras.
Med Lena Maria Klingvall i Tanzania: ”Mot alla odds"
I december 2010 reste jag till Tanzania tillsammans med Lena Maria Klingvall. Hon är född utan armar, med ett fungerande ben, alltså svårt ”handikappad”.
Icke desto mindre har hon haft mycket stora framgångar på olika områden, inte minst internationellt. Världsmästare i simning, bestsellerförfattare, internationell sångstjärna, bland annat i Japan.
I december 2010 besökte hon SEKUCo, det kristna universitet med fokus på handikapp som har byggts på 1400 meters höjd i regnskogen i nordöstra Tanzania och som skildras i min film Brick by brick.
Vi filmade när Lena Maria talade inför och sjöng för de afrikanska studenterna på SEKUCo. Det kommer förhoppningsvis att bli en box med tre eller fyra filmer. Arbetsnamnet är ”Mot alla odds”.
Premiär-visas på EFS årsmöte i Piteå den 2 juni 2011. Om Gud vill.
Framtiden
Jag älskar det jag gör. Jag är djupt tacksam för att jag får göra det jag gör. Jag kan inte tänka mig att leva ett rikare liv än det som nu är mig givet. Att åka runt i Sverige och andra länder och tala om Jesus. Att skriva böcker om vad den kristna tron gjort i mitt liv. Att göra filmer om mötet med konkreta under i vår tid – som SEKUCo i Tanzania.
Men redan när jag för några år sedan började med detta så fick jag visa och förmanande ord från erfarna kristna. Flera kända, många andra offentligt okända. Bland de kända vill jag gärna nämna Ulf Ekman, Per Mases, Bo Brander, Stanley Sjöberg. De varnade mig alla för vad jag själv – numera – kallar överdriftens jagiska frestelse.
Jag tänker alltså fortsätta resa runt i Sverige och i andra länder för att tala. Jag välkomnar varje kallelse, av hela mitt hjärta, med tacksamhet. Men från och med nu kommer jag att sätta gränser.
Med andra ord. Du är även i fortsättningen välkommen att kontakta mig för uppdrag. Mer än välkommen. Men jag ber dig att ha förståelse för att jag kanske inte kan komma omedelbart, att det kanske måste anstå till nästa ”säsong”, till nästa kvartal, till nästa halvår. Men tveka inte. Ha tålamod med mig.
Jag VILL komma. Även om det kan dröja lite längre och bli lite mera sällan än tidigare.
TILL SIST
För några år sedan förlorade jag kontakten med den präst och den församling som jag då vände mig till. Sedan dess har jag levt ett torftigt församlingsliv. Jag har sökt överallt, men inte funnit. Idag, söndagen den 10 april 2011, fann jag min församling. På den dag som i svenska kyrkans ordning har temat ”Försonaren”. Kyrkan ligger 200 meter från mitt hem. S:t Andreas i Malmö. Jag blev konfirmerad i denna församling. Men som vuxen såg jag den inte. Inte förrän idag.
10.4.2011









